Vi koncentrerar vår uppfödning kring sunda hundar,  trevliga temperament,  och blivande välfungerande familjemedlemmar.

I vårt samhälle idag ställs mycket stora krav på våra fyrbenta vänner. De ska fungera som en del av en familj, de ska fungera i stadsmiljö såväl som lantmiljö. De ska kunna bo i lägenhet, tåla att bli lämnade ensamma vissa stunder och kanske fungera i ett socialt sammanhang på hunddagis vissa stunder.

Med tanke på hundens genetiska arv och deras ursprungliga syften, så är det stora krav vi ställer på dem - och vi uppfödare måste förvalta och utveckla egenskaper som underlättar hundens vardag.

Vi har en stor bredd i vår avel - vi använder många avelshundar få gånger, hellre än att använda ett fåtal många gånger. På så sätt hoppas vi bidra till genetisk bredd, vilket är nyttigt i synnerhet i små och sällsynta raser, vilket english toy terrier är.

UPPFÖDNING

Det är väldigt spännande, utamanande men också givande att syssla med avel. Jag tror verkligen att alla som har provat på det skulle hålla med. Men det kan också vara jobbigt och man kan få motgångar - för genetiken är svår och kan bjuda på överraskningar, oavsett hur väl man har förberett sig och studerat, läst på och pratat med uppfödarkollegor.

EN LITEN RAS

När jag började läsa på om Engelsk Toy Terrier, så insåg jag att det skulle bli en utmaning! Rasen är pytteliten i Sverige och om jag skulle få tag i en tik, så skulle jag ha lika svårt att få tag i en hane att para med. Så jag började ungefär som med min dvärgschnauzeravel och bestämde mig för att inte måla in mig i ett hörn, som jag sett andra uppfödare göra. Jag ville inte  ha bara en stamtik - att allt skulle bygga på en och samma tik, utan jag vill ha flera parallella tiklinjer. På så sätt bygger jag upp flera blodslinjer med olika egenskaper, som inte är besläktade.

Att hålla en låg inavelsgrad är bra ur genetisk synvinkel - i synnerhet i en liten population, vilket ETT-rasen verkligen är. Om man letar runt i stamtavlor idag så ser man att hundar återkommer om igen - och i en numerärt liten ras är det viktigt att tänka på att använda många individer.  ETT-en har redan varit så gravt inavlad, att man har fått ta till olika åtgärder för att bredda avelsbasen igen - som att tillåta import av Toy Manchester Terrier för omregistrering till ETT här i  Sverige. Och finns den möjligheten - då ska vi utnyttja den!

"BARA EN MASSA HUNDAR"

Trots att jag bara hade haft två kullar, så så fick jag tidigt kritik för att de importerade hundar jag har kommer från en massa olika håll och har olika utseenden. "De är bara en massa hundar" sade en norsk uppfödare till mig.  Och jag uppskattar kritik och ärlighet om den är konstruktiv... Men jag är mycket nöjd med mina hundar och de stämmer perfekt med min tanke och plan. De är alla trygga och mycket trevliga individer. De är väldigt olika i både sätt och utseende, men de har alla någonting att bidra med till rasen och till min avel. Den ena har kropp och resning, snygg topline. Den andra har perfekt bett, tänder och tät fin päls. Den tredje är extra trygg och social  - och så vidare. Jag har valt dem med omsorg.

Det kommer att ta ett tag, säkert flera år, innan man kan se en ETT och säga att "det där är en TrePéshund" - men jag tror och hoppas att det kanske blir så en dag. Och det behöver inte vara så att man ens ser det på utseendet, utan om  man kan träffa hunden och säga att "Wow, vilken trevlig och trygg! -Det måste vara en TrePéshund." 

DÅ blir jag glad och stolt på riktigt.

Genom att föda upp dvärgschnauzer så har jag lärt mig mycket om att arbeta med uppfödning och planera avel. Till viss del tror jag man lär sig att se vad som blir en bra kombination och som blir mindre bra. Jag jobbar mycket med mentalitetsutvärderingar och testar i stort sett alla mina avelshundar antingen med BPH eller MH.

Jag har också lärt mig att hålla en stor bredd i min avel och att inte sålla för hårt. Jag har ofta behållit syskon i en kull om de exempelvis haft olika positiva egenskaper, den ena kanske har utseendet, men den andra har temperamentet - och kunnat avla vidare på dem med bra resultat. På så vis skulle jag också kunna kosta på mig att välja att inte avla på den ena, eller bara ta en av två kullar - eller helt avstå, om det ena syskonet inte riktigt håller måttet.

Många friska hundar i avel är en bra och långsiktig strategi för mig!

Läs presentationen här, den är som en utvärdering år 2023.